Barfotarehabilitering

Barfotarehabilitering för hästar med dysfunktionella hovar innebär en systematisk och holistisk process där man arbetar för att återställa hästens hovhälsa genom att gradvis vänja hoven vid att fungera bland annat utan skor.

Målet med barfotarehabilitering är att skapa en stark, välbalanserad och naturligt fungerande hov som inte bara stödjer hästens rörelsemönster optimalt, utan även främjar dess övergripande välbefinnande.

Vilken fas hoven befinner sig i avgör vem som kan och får sköta dess hovar. Läs gärna den meningen igen.

Listan nedan är skapad av mig för “Funktionella hovar” och ska ses som en guide och en förståelse för vem som ska och kan ha ansvar när och var i processen.
Listan är också skapad för målet att en barfotaverkare/hovvårdare ska ta över arbetet efter hovslagaren men utesluter såklart inte en barfotaverkande hovslagare.

Listan syftar också till att från 1-10 beskriva omfattningen av hovens obalans där 10 är värst. Jag vill också påpeka att listan är generaliserad.

SKALAN

Målet är och bör alltid vara minst att röra sig i habiliteringsfasen.

Viktiga steg och principer i barfotarehabilitering

Bedömning av hovarnas tillstånd

Det första steget är en grundlig bedömning av hästens hovstatus. Detta inkluderar att undersöka hovarnas form, balans, sulans tjocklek, strålens funktion och hovväggens kvalitet. Man behöver också identifiera eventuella dysfunktioner, såsom långa tår, trakter som är för höga eller långa, svaga strålar, eller andra problem eller obalanser som har utvecklats. Problemet, eller många problem på många nivåer som uppstår är just vid bedömningen. Om ens en bedömning görs.
När hobbyhästägaren som hört att barfota läker alla hovar bedömer att så ska det bli, blir det inte en hit. Man bör kunna se hovens potential i en händelsekedja med rimliga antaganden som härleds av kunskap. Inte av gissningar och bilder från sociala medier.

Avskoning och övergångsfas

När hästen tas av skorna börjar en övergångsfas, där hoven gradvis vänjer sig vid att bära vikt och röra sig utan det stöd som skorna tidigare gav. Under denna period kan hästen behöva tid för att anpassa sig, och vissa hästar kan uppleva ökad känslighet eller ömhet. Det är viktigt att noggrant övervaka hästens komfort och anpassa rehabiliteringsplanen vid behov. Boots eller andra alternativ kan användas under övergångsfasen för att ge extra stöd och skydd vid behov.

Om hoven befinner sig i rehabiliteringsfas när man tar av skorna kommer övergången bli långt mycket mer problematisk, svår och eventuellt skapa lidande för hästen. Detta är såklart inte i enlighet med hästens bästa och bör bedömas på skalan mellan 1-10. Hur dysfunktionella är hovarna? Vem ska bedöma detta? Ofta är det hästägarens nyck, idé, tjat och övertalning som får hovslagaren att sko av även om denne inte håller med eller tycker att det är lämpligt.

Samarbete mellan blivande ansvarig hovvårdare och nuvarande hovslagare vore en dröm men det är tyvärr sällan jag hör om eller har varit med om en sådan union. Om fler förstod att verkning för skoning och verkning för barfotagång skiljer sig markant åt vore den situationen inte ett lika stort problem.

Korrektiv och stödjande verkning

Regelbunden och noggrann barfotaverkning är central i rehabiliteringsprocessen.
Målet är att återställa hovens naturliga form och funktion i den mån det går genom att gradvis korrigera obalanser och stimulera hästens naturliga hovtillväxt.
Verkningen syftar till att skapa en stark hovkapsel med en sund hovvägg, en välutvecklad stråle och en tjock, skyddande sula. Under rehabiliteringen är det viktigt att undvika överdriven omställning men sätta in korrigering på exakta ställen med syften att bereda möjlighet för en funktionell övergång.

Verkning av barfotahov skiljer sig mot verkning av skodd hov i en lång rad hänseenden. Dels kan man verka en barfotahov en gång i veckan, vilket inte innebär att skala ner hornet eller ändra vinklar utan att styra, ledsaga, putsa, rengöra och hålla efter. Stor skillnad!

Så när jag säger till en kund att denna hoven behöver verkas minst var tredje vecka, ja då befinner vi oss fortfarande i rehabiliteringsfasen. En tre veckors verkningsfas indikerar att vi ligger någonstans i mitten på den tiogradiga skalan och är på väg mot habiliteringsfasen där vi kan uppnå 6-14 veckors intervaller beroende på var på skalan hovarna bedöms vara.

Miljön

Miljön spelar en avgörande roll i barfotarehabilitering.
Hästen bör ha tillgång till olika underlag som främjar hovens utveckling och stärker hovens strukturer. Blandade ytor, såsom grus, sand, och hårdare ytor och vatten kan hjälpa till att stimulera hovens naturliga tillväxt och förbättra dess funktion. Det är också viktigt att undvika ytor med skadliga bakterier som kan försvaga hoven.

Rörelse och aktivitet

Aktiv rörelse är avgörande för att främja blodcirkulation och hovtillväxt. Under rehabiliteringen bör hästen uppmuntras att röra sig fritt så mycket som möjligt, helst i en hage eller paddock med varierande underlag. Kontrollerad träning och arbete kan introduceras gradvis beroende på hästens hovstatus och komfort. Rörelse är också viktigt för att stimulera och stärka hovens inre strukturer, inklusive hovbrosk och lameller samt tillväxt.

Individanpassad plan

Varje häst är unik och det finns inga standardlösningar för barfotarehabilitering på detaljnivå mer än att lagen ska följas.

En individanpassad plan som tar hänsyn till hästens specifika behov, dess hovstatus, och dess livssituation är avgörande för framgång. Regelbundna uppföljningar och justeringar av rehabiliteringsplanen är nödvändiga för att säkerställa att hästen utvecklas på bästa sätt.

Tålamod och långsiktigt engagemang

Barfotarehabilitering är en process som kräver tålamod och engagemang. För hästar som har haft skor under lång tid eller som har allvarliga hovproblem, kan rehabiliteringen ta flera månader eller till och med ett par år innan hoven är fullt återställd. Att ha realistiska förväntningar och vara beredd på att anpassa planen under resans gång är nyckeln till framgång. Det kommer att kosta pengar, tid, slit och anpassningar.

Rehabilitering övergår till habilitering när hästens hovar har återfått en grundläggande nivå av funktion och hälsa och fokus skiftar från att återställa skadad eller försvagad hovfunktion till att upprätthålla och vidareutveckla den naturliga hovens styrka och kapacitet.

-Tecken på att rehabilitering övergår till habilitering

Stabil och funktionell hovstruktur

När hovarna har utvecklat en stark och sund hovvägg, tjock och flexibel sula, samt en välutvecklad och funktionell stråle, indikerar detta att rehabiliteringen har varit framgångsrik. Vid denna punkt har hoven återfått sin förmåga att naturligt stötdämpa och bära hästens vikt utan problem och rehabiliteringen kan gradvis övergå till habilitering.

Normaliserad rörelse och belastning

När hästen rör sig jämnt, bekvämt och utan tecken på hälta eller obehag och när den kan utföra sina vanliga aktiviteter utan att överbelasta vissa delar av kroppen eller hoven, har rehabiliteringen nått en punkt där den ursprungliga dysfunktionen har korrigerats.

Här börjar habiliteringen som syftar till att optimera och upprätthålla denna normala rörelse.

Från korrigerande verkning till underhållsverkning

I rehabiliteringsfasen fokuserar verkningen ofta på att rätta till obalanser och korrigera dysfunktionella hovstrukturer. När dessa korrigeringar är genomförda och hovens form och funktion är återställd, övergår verkningen till att vara mer underhållsinriktad.

Habiliteringsfasen handlar om att bibehålla hovens balans och funktion genom regelbunden och förebyggande verkning.

Fokus under habiliteringen

Förebyggande underhåll
Regelbundna hovvårdsrutiner, korrekt verkning och balanserad belastning är nyckeln till att upprätthålla hovens hälsa och förhindra framtida problem.

Stärkande av funktion
Vidareutveckling av hovens styrka och motståndskraft genom varierad träning på olika underlag, samt optimering av hästens rörelsemönster och kroppshållning.

Långsiktigt välbefinnande
Habilitering handlar om att se till att hästen förblir frisk och funktionell, och att förebygga återfall i tidigare problem genom att hålla hoven i bästa möjliga skick.

Detta är en förkortad text och om du känner att det fattas något stämmer det säkert. Tack för att du läst hela vägen hit!
Dela om du gillar och kommentera gärna!

/Carola Lind