Är trakten låg?

Först vill jag börja med att erkänna att jag inte minns var denna bilden kommer ifrån. Jag hittade den på min hårddisk. Jag brukar minnas hovar så det kan vara att jag lånat den av någon och jag ber då om ursäkt och hoppas det kan vara ok för den goda diskussionens skull.

När är en trakt låg?

Anledningen till att denna frågeställning tar plats i “Dagens fundering” är det otal gånger jag haft dessa diskussioner med hovslagare, veterinärer, hästägare och annat löst hästfolk.

Om en trakt, är så lång att den viker sig och växer framåt, så att bakre delen av den är så platt att den är i höjd med strålen, är det inte som att trakten är låg. Då är trakten lång.

Denna diskussion har ibland pågått in i absurdum då jag hävdar att det inte bara är att planverka hoven och slå på sko för att rehabilitera hoven, det måste till en verkning som främjar traktens tillväxt innan skor. En planverkning på denna hoven kan se snyggt ut underifrån, från sidan ser vi en kollapsad hov som behöver rehabiliteras 6 – 8 månader med täta verkningsintervaller.

När jag nu skriver täta intervaller innebär det inte “skala hoven” verkning, det handlar som så ofta med barfotahovar om justeringar och balanseringar.

Jag menar inte att man inte ska sko en sådan hov alls, jag menar att det kanske finns alternativ eftersom hoven kommer att behöva justeras minst var 4:e vecka om man vill ha resultat inom rimlig tid och inte att förglömma att den där hoven sitter på en häst som säkert mår riktigt dåligt i resten av kroppen då kompensationsbelastningarna som uppstår av kollapsade hovar är en obekväm historia. Ska man därtill kräva prestation av hästen och tillåter detta pågå, ja då har du en konvalescent inom kort.

Problemet jag ser i många stallar är just detta. “Man” (Hovslagaren) planverkar hoven och tillåter den destruktiva processen fortgå. Skoningen kan vara hur snygg som helst men med en sjuk hov har du ändå inte gjort ett gott jobb.

När jag nu generaliserar såhär grovt vill jag tillägga att jag jämför arbeten utfört i fem olika länder under en tidsperiod på strax under 27 år.

Det är inte heller bara att kapa tån i tron att det magiskt ska ske en uppresning av trakten som ett trolleritrick genom en sådan insats, nej, man måste förstå de inre strukturernas funktion och man måste se till hela hästens hälsostatus just nu och utgå ifrån det för att avgöra hur man ska gå vidare.

Det positiva i den här specifika hoven på bilden är något som kan rädda upp hela den långa rehabiliteringen eftersom den är i så gott skick. Vad jag menar kan ni få gissa.

/Carola Lind