Är det alltid svaret?

Är det alltid svaret?

Ryck av skorna och låt den stackars hästen bli barfotahäst!

Ja men vad bra. Låt oss börja med att du, nu, i denna läsande stund rycker av dig själv skorna och går 6 månader barfota på alla underlag.

Eller?

“Buhuuuu det går inte att jämföra” skriker den trångtänkte”

Nej men vad tror du?

Det är väl klart att alla hästar kan gå barfota, jag är helt med er på det, under följande förutsättningar:

Att hästens alla behov tillgodoses under dygnets alla timmar i alla situationer vi utsätter den för på alla underlag den behöver vistas på.

Frågor på det?

Hur många hästar klarar detta utan att på något sätt lida eller hamna i en destruktiv process som skadar mer än hjälper?

Drömmen är friska starka funktionella hovar som sliter sig själva på alla varierande underlag så att endast en putsning och tillsyn behövs mellan varven.

Är det någon som uttalar sig med “Ryck av skorna och låt den stackars hästen bli barfotahäst!” som ens betänker riskerna med hästens generella välmående?

Friska funktionella barfotahovar är en våt dröm. Oftast är det faktiskt inte så. Lite mer ofta är det kompromisser, ett jäkla pusslande och många timmar och penningar som flyger iväg och hästar som faktiskt lider, mer än lagligt. Tror jag det att folk skor sina hästar.

Vad vi kan behöva tänka på är 1 – 10 skalan där 5-10 är det värsta tillståndet och 1 är drömmen vi alla vill nå.

Om hästen befinner sig på 5-10 är det skydd av hovar som måste vara varje hästägares skyldighet. Vilket skydd är upp till ägaren och hovvårdaren/hovslagaren att bestämma.

Det handlar alltså inte bara om att sko av en häst. När du ger detta rådet kan du behöva berätta A-Ö för den som lyssnar.

Att sko av en häst kan vara en väldigt lång process.

När skorna tas bort blir hästens hovar direkt utsatta för underlaget, vilket kan göra dem känsliga, särskilt på hårda eller steniga ytor. Detta kan leda till att hästen blir öm i hovarna och kanske till och med halt. Ömheten kan vara mild till allvarlig beroende på hur känslig hästen är.
Om ömhet uppstår kan det vara nödvändigt att använda hovboots eller annan för hästen anpassat skydd under ridning tills hovarna blir starkare och anpassade.

När hovarna anpassar sig till att vara utan skor kan de vara mer benägna att spricka eller skadas, särskilt om de är svaga eller om övergången inte görs på rätt sätt. Sprickor kan orsaka smärta och, om de är djupa, kan de leda till infektioner eller mer allvarliga skador som kräver veterinärvård.

Regelbunden hovvård och verkning samt en gradvis övergång till barfotagång kan hjälpa till att minimera risken för sprickor.
När skorna tas bort förändras belastningen på hovarna, vilket kan leda till överbelastning av vissa delar av hoven, särskilt om hästens gång är ojämn eller om den går på hårda underlag. Överbelastning kan orsaka blåmärken eller inflammation vilket kan vara smärtsamt och allvarligt. Gradvis anpassning till olika typer av underlag och noggrann övervakning av hästens hovhälsa kan hjälpa till att förhindra överbelastning.

Upprätthålla en hög nivå av hovhygien, inklusive regelbunden rengöring och kontroll av hovarna, kan hjälpa till att förhindra infektioner.

Under övergångsperioden kan hästens prestation försämras på grund av ömhet eller anpassningsproblem. Hästen kan prestera sämre i arbete eller träning. Detta måste tas med i beaktande att vissa planer kanske måste skjutas på. Det går inte att förvänta sig samma prestationer av hästen! Det är viktigt att ge hästen tillräckligt med tid att anpassa sig och att inte pressa den under denna period.

Att ha realistiska förväntningar och planera för en långsam och gradvis övergång kan hjälpa till att undvika långvariga problem.

Att säga “Ryck av skorna och gör din häst barfota” utan att ens tillägga ovanstående är rent oansvarigt. Många är de hästägare med varierad kunskap som har noll erfarenhet av hovar och som lyssnar på den som skriker högst och som tvingar hovslagaren att dra av skorna för nu ska minsann Grålle bli en modern barfotahäst. Istället hamnar Grålle i ett destruktivt pinpongliv där han slits mellan smärta och sensationella instagrambilder samt en hovslagare som tycker att barfotasekten verkligen är helt sjuka i huvudet.

Nästa gång du enbart ber någon rycka av skorna på hästen, fråga dig själv om du tänkte hela vägen fram.

/Carola Lind

Publicera kommentar