Hur reagerar du?

Reaktiv ryttare och stressens onda cirkel.

När en häst reagerar på något i omgivningen med stress eller rädsla, kan ryttarens omedelbara respons vara att spänna sig, bli nervös eller börja korrigera hästens beteende. Dessa reaktioner kan ske reflexmässigt utan att ryttaren är medveten om det. Eftersom hästar är mycket känsliga för ryttarens kroppsspråk, spänningar och energinivå, kan de snabbt plocka upp dessa subtila förändringar.

När ryttaren spänner sig i sadeln som svar på hästens stress, känner hästen av detta genom ryttarens händer, energi, doft, skänklar och kroppsvikt. Detta kan tolkas av hästen som en bekräftelse på att det finns något att vara rädd för, vilket förstärker dess stress och ångest.

Om ryttaren börjar korrigera hästen genom att dra i tyglarna, använda skänklarna hårt, eller höja rösten, kan detta ytterligare stressa hästen. Hästen kan då reagera med ännu mer spänning, flyktbeteende eller ovilja att lyssna, vilket i sin tur gör att ryttaren reagerar ännu starkare.

Hästens naturliga förmåga att återgå till ett lugnt och avslappnat tillstånd efter en stressig händelse, som kallas stressreglering, blir nedsatt när ryttaren kontinuerligt reagerar på ett sätt som förstärker stressen. Detta leder till att hästen stannar kvar i ett stressat tillstånd under längre perioder och har svårare att lugna ner sig.

När en häst upprepade gånger upplever en situation där ryttarens reaktion bidrar till dess stress, kan hästen börja associera tidigare neutrala stimuli med stress. Till exempel, om ryttaren ofta blir spänd när de passerar en viss plats, kan hästen börja uppleva denna plats som en stressande trigger, även om den från början inte var det.

Ryttaren, som kanske bara försöker kontrollera eller hjälpa hästen, kan omedvetet bli “boven” i händelsekedjan genom att förstärka hästens stressrespons. Detta sker oftast inte med avsikt, men snarare på grund av brist på medvetenhet om hur subtila kroppsliga reaktioner och beteenden kan påverka hästens psykologiska tillstånd.

Nyckeln till att bryta denna negativa cirkel ligger i ryttarens förmåga att bli mer medveten om sina egna reaktioner och lära sig att reagera på ett sätt som hjälper hästen att reglera sin stress. Detta kan inkludera att:

Bibehålla en avslappnad kroppshållning även när hästen visar tecken på stress.

Ge hästen utrymme att utforska sin rädsla istället för att omedelbart försöka korrigera den.

Träna på andningstekniker för att hålla sig lugn och fokuserad i potentiellt stressiga situationer.

Genom att vara medveten om och justera sitt eget beteende kan ryttaren bidra till att minska hästens stressnivåer, främja bättre stressreglering och undvika att skapa nya stressrelaterade triggers.

När en ryttare förblir neutral i sitt kroppsspråk och sin energi, skickar de ett budskap till hästen att situationen är trygg och under kontroll. Detta lugn hjälper hästen att känna sig säker och minskar risken för att hästens stressrespons förstärks.

Genom att hålla sin egen affektnivå nere, undviker ryttaren att trigga ytterligare stressreaktioner hos hästen. Detta innebär att ryttaren inte överreagerar på hästens beteende utan istället förblir lugn och samlad, vilket skapar en stabil referenspunkt för hästen att återgå till.

När hästen upplever en stressig situation och ryttaren förblir neutral och lugn, får hästen möjlighet att lära sig hur den själv kan hantera och reglera sin stress. Ryttaren guidar hästen genom att visa att det inte finns något att vara rädd för och att den kan lita på sin egen förmåga att lugna ner sig.

När hästen lär sig att återhämta sig från stress utan överdrivna reaktioner från ryttaren, utvecklas dess självförtroende och förmåga att hantera framtida utmaningar mer effektivt.

Genom att inte överreagera eller skapa onödiga associationer mellan neutrala stimuli och stress, hjälper ryttaren till att förhindra att hästen utvecklar nya stressrelaterade triggers.

Att förhålla sig neutral är alltså en aktiv och medveten handling som inte bara stöttar hästen i stunden utan också bidrar till dess långsiktiga förmåga att hantera stress på ett balanserat sätt. Det är en form av utbildning där hästen lär sig att lita på både sig själv och ryttaren, och att stressiga situationer kan hanteras utan dramatik.

/Carola Lind